Svenskt dricksvatten är enligt forskning inte lika rent som vi tror.Vad innehåller svenskt dricksvatten?
Svenskt vatten sägs vara något av det renaste som finns. Man marknadsför det svenska dricksvattnet som naturligt rent och friskt att dricka. Är det verkligen så undrar man?
Forskning visar att vårt dricksvatten innehåller olika mängd av skadliga mikroorganismer som kan ha en långsiktig och långvarig effekt på vår hälsa.
Livsmedelsverket genomför kontinuerligt tester av vattnet, både vid vattenintäkter, hos enskilda personer och i vattenledningar, för att säkerställa att kvaliteten på vattnet håller en hög nivå. Däremot kan sjukdomsframkallande mikroorganismer vara svåra att kontrollera på rutin, därför bör man med jämna mellanrum kontrollera sitt eget vatten.
PFAS i svenskt dricksvatten
Forskning visar att vårt dricksvatten innehåller spår av PFAS, ett samlingsnamn för industriellt framtagna kemikalier som har en negativ inverkan på vår hälsa. PFAS finns bland annat i funktionskläder, smink och stekpannor och används på grund av sina vatten- och smutsavvisande egenskaper. När detta produceras släpps resterna ut i miljön, vilket också påverkar vårt vatten och därigenom både människor, djur och natur. De ogynnsamma hälsoeffekterna det ger människan är bland andra resistens mot vaccinationer, nedsatt immunförsvar, svårigheter med att bli gravid och bebisar som föds riskerar att göra så med en lägre födelsevikt.
Enligt nya direktiv från EU ska åtgärdsgränsen för PFAS i dricksvattnet sänkas. Detta görs genom nya vattenledningar, bättre filter och vattenrengöringssystem. I dagsläget krävs dock ett eget vattenreningssystem eftersom de kommunala inte klarar av att rena vattnet helt från PFAS.
Kemikalier i svenskt dricksvatten
Man har också hittat spår av mangan, fluorid, uran, arsenik och radon i vårt dricksvatten. För höga halter av dessa och vid långvarigt intag kan kemikalierna orsaka en rad hälsoproblem. Rapporter finns bland annat om skador på nervsystemet, ökad risk för cancer, problem med njurarna och tand och skelettproblematik. Halter av klor tillsätts i vattnet vid reningsverken för att bland annat göra sig av med E. coli bakterier och för att göra vattnet klarare, men forskning visar att det ändå inte är tillräckligt för att göra dricksvattnet 100% rent. Dessutom finns det de människor som är överkänsliga mot klor, då kan ditt dricksvatten i värsta fall orsaka en allergisk reaktion.
Läkemedelsrester i svenskt dricksvatten
När man har mätt halterna av läkemedelsrester i dricksvattnet är halterna förvisso låga, men skillnaden mellan råvattnet (innan filtrering) och det renade vattnet var bara något högre, vilket tyder på att vanliga filter hos det kommunala vattenreningsverket inte har kapaciteten att helt göra sig av med de läkemedelsrester som finns. Utsläpp av dessa kan leda till stora problem för vår miljö och vårt dricksvatten genom bland annat antibiotikaresistens för både djur och människor. Att rena vattnet vid till exempel sjukhus och vårdcentraler är därför synnerligen viktigt, även om det borde prioriteras överallt.
Hur mycket vatten går åt i ett hushåll?
En genomsnittlig person använder i snitt 160 liter vatten per dag, 10 liter av dessa dricks och används i matlagning. Kontrollerna som görs av vårt vatten är därför mycket viktiga.
Har du egen brunn är det däremot du själv som ansvarar för kontroll av vattnet, det ska göras cirka vart tredje år eller vid behov.